Utbrändhet, stress, Smärta

Ansvarig läkare Dr Björn Bragée

  
  

Välkommen hit

Välkommen till den här hemsidan! Här är det kroppens, och främst nervsystemets, svårigheter att reglera starka spänningar som står i centrum. Patienter och behandlare ska kunna hitta de bästa nya rönen, behandlingarna och övningarna här.      

Annonser

Forskningspatient.se

    

Vet du att du kan delta som patient i klinisk forskning. Vi har många sådana projekt där vi prövar nya läkemedel i samverkan med läkemedelsverk och etisk kommitté. Vi har en särskild hemsida, www.forskningspatient.se där man kan bli medlem och få fortlöpande information, oavsett var i Sverige man bor. Det görs omkring 300 sådana projekt i Sverige varje år.

Våra sidor

www.bragee.se
- om våra kliniker och rehab

www.patienttorget.se

- en virtuell patientförening

www.medect.se

- om vårt företag

www.smartguiden.se

- om smärta och behandling

www.smartforum.se

- utbyt erfarenheter!

 

Nyheter idag

-

Adsense annons

HEALTH ON NET

Denna sida följer den oberoende stiftelsen Health On Nets regler och riktlinjer sedan 1999 och är godkänd av stiftelsen. Här är vårt certifikat

Detta är den enda oberoende granskningen av medicinska hemsidor, och ställer krav på kvalitet i innehåll, etik och medför återkommande granskningar. Här kan du följa granskningarna

This site subscribes to the Code of Conduct (HONcode) principles

Varför fungerar Feldenkrais?

Feldenkraismetoden, som skapades på 40-talet, är en märkvärdigt modern metod för att skapa rörelsekontroll.

Andra metoder brukar lära ut god form och hållning genom strikta anvisningar, med instruktioner som kräver noggrann imitation av den förevisade rörelsen. Den bakomliggande teorin överensstämmer här med topp-down teorier om hierarkisk motorisk kontroll, som säger att ”högre centra”, dvs. cortex, kan beordra kroppen att genom kommandon lära nya rörelser och posturala mönster.

Feldenkrais föreställde sig redan från början det som senare blivit vedertaget; teorin om den hierarkiska motoriska kontrollen stämmer inte. Medvetna ansträngningar kan inte i sig själva skapa nya, funktionella rörelsemönster. Istället uppstår sådant lärande genom utforskande variationer av rörelser, som kommer ur och begränsas av specifika behov hos individen och miljön.

Istället för att se rörelsen enbart i termer av anatomi och kinesiologi, menade Feldenkrais att man måste förstå rörelsens ”organisation”, det som vi nu kallar en dynamisk modell. Med det menade han att man måste räkna in i rörelsens natur att den är avsiktlig, kroppslig, och tillkommen i en viss kontext. Dvs. rörelsen är resultatet av hur kroppen organiserar sig för att möta de olika kriterierna som gäller för just den handling som ska ske. Dit hör också t ex biomekaniska faktorer och energiförbrukning.

Metoden är alltså en modell som är särskilt utvecklad och känslig för de krav som inlärning ställer. Mekanisk repetition, framtvingad stretchning eller manipulation hör inte hemma här. Sådant kan aldrig åstadkomma det som behövs, dvs. nya, kroppsliga handlingsmönster.

Genom Feldenkraismetoden kan man lära nya handlingsmönster när man har besvär, som t ex. smärta eller hinder, i de vanliga rörelserna. Den mesta icke-akuta smärtan har uppstått ur defensiva och skyddande reaktioner, som blivit vanemässiga. De här reaktionerna består av emotionella, biomekaniska, neurokemiska och andra komponenter. Ändra dessa mönster och smärtan kan elimineras!

Nya undersökningstekniker (funktionell magnetröntgen, t ex.) har det senaste årtiondet tillåtit kartläggning av vad som händer i hjärnan, dels vid nyinlärning av en rörelse, och dels senare när den blir vanemässig och automatiserad. Resultaten stöder de tankegångar Feldenkrais byggde sin metod på.

Vid den medvetna rörelseinlärningen engageras kortikala områden, framför allt prefrontala cortex. När rörelsen automatiseras efterhand, minskar aktiviteten där, och istället ökar den i mellanhjärnan (bl.a. thalamus och striatum).

När t ex. defensiva reaktioner byggs in i det automatiska rörelsemönstret, och så småningom skapar spänningar och smärta, måste rörelsen läras om. Det är anledningen till att Feldenkraisövningar görs långsamt, medvetet och utforskande.

Men det räcker inte med det: Rörelsen måste också utföras på ett icke vanemässigt sätt för att uppfattas som ny, och inte genast delegeras till mellanhjärnan. Med något hittills oanvänt sätt att göra rörelsen kopplas cortex, och framför allt prefrontala cortex in, och ominlärning kan ske. Exempel på det finns i Feldenkraisövning för stel nacke, där nackens vridrörelse kombineras med en motsatt rörelse med ögonen. Och det kommer att gälla för alla de Feldenkraisövningar som kommer att finnas på den här bloggen.

Ref:

Mark Reese, Ph.D: The Feldenkrais Method and Dynamic System Principles. Source URI: http://semiorganized.com/articles/other/ReeseDynamic_systems.html

A. Floyer-Lea and P. M. Matthews: Changing Brain Networks for Visuomotor Control With Increased Movement

Automaticity J Neurophysiol 92: 2405–2412, 2004

 http://0-jn.physiology.org.library.pcc.edu/content/92/4/2405.full.pdf+html

Dela med dig! Dela med dig!